Copernicus- Observationssystem för global miljöövervakning och säkerhet

Storskaliga miljöproblem kräver nya övervakningsmetoder


Oljetankern Prestige sjunker utanför den spanska kusten år 2002.Jordens miljöproblem är idag ofta storskaliga och gränsöverskridande. Därför måste världens länder allt oftare samverka för att lösa miljöfrågor med hjälp av internationella överenskommelser, t.ex. om att begränsa människans påverkan på klimatet. Det är dock svårt att ingå nya, mera långtgående överenskommelser för att minska miljöpåverkan om det inte finns pålitliga metoder för att mäta och kontrollera miljötillståndet. Och det kan vara mycket svårt att se till att miljöavtalen efterlevs.

Detta gör jordobservation från satellit till en särskilt intressant metod för att beskriva den globala miljön, mäta miljötillståndet och kontinuerligt följa och analysera miljöförändringar. Fjärranalys har den stora fördelen att mätningar över hela jorden är jämförbara och att de berörda länderna inte har möjlighet att förbjuda mätningarna eller manipulera resultaten.

Att sammanföra användare av miljöinformation med dataförsörjare och metodutvecklare

Europeiska kommissionen har tillsammans med ett antal europeiska rymdorganisationer, däribland den svenska Rymdstyrelsen, tagit ett initiativ som går under benämningen Copernicus efter den berömda astronomen (tidigare kallat GMES, Global Monitoring for Environment and Security) . Copernicus är ett handlingsprogram för insamling, förmedling och utnyttjande av miljöinformation i form av användaranpassade tjänster. Fjärranalys från satellit är en bärande del av Copernicus. ”Security” handlar i det här sammanhanget i första hand om att övervaka risken för naturkatastrofer, följa skadeverkningarna och planera humanitära insatser.

Målet med Copernicus är att stödja Europas miljö- och säkerhetsarbete genom att tillhandahålla aktuell, användaranpassad information av hög kvalitet. Copernicus vill visa hur information från jordobservationssatelliter tillsammans med andra data kan komma till nytta i detta sammanhang. Inom Copernicus sammanförs användarna av miljöinformation med producenterna av data så att tillgången på viktiga data på ett bättre sätt än tidigare kan möta efterfrågan med rätt information vid rätt tillfälle. Metodutvecklare har en viktig funktion för att presentera informationen på ett överskådligt sätt. En radarbild från satelliten Envisat som visar hur oljeutsläppet från Prestige brer ut sig längs Spaniens kust.  ©ESA

Europa, som ofta är pådrivande i miljöfrågor vill med Copernicus säkra det europeiska oberoendet av miljöinformation. Kraven på bättre beredskap vid extrema väderhändelser, så som översvämningar och svåra stormar har också ökat eftersom sådana erfarenheter har visat sig vara väldigt dyrköpta för samhället med stora skadeverkningar. Europa kan också använda Copernicus i samband med katastrof- och biståndsinsatser i andra delar av världen.

Andra miljöhot som kan vara intressanta att följa är ökenutbredning, iskartering för isbrytartjänstens behov, vattenföroreningar, vegetationsförändringar, oljeutsläpp till havs, luftföroreningar med mera. EU:s behov för att genomföra miljöpolitiken kommer att vara vägledande för arbetet inom Copernicus. Eftersom Copernicusomfattar sex olika tjänsteområden som genomförs i tur och ordning. . Dessa handlar om landmiljöövervakning, krishantering vid katastrofer , luftkvalitet, klimatförändringar, säkerhet och olyckor och marina tjänster.Med säkerhet menas i det här sammanhanget gränsövervakning och stöd för EU:s internationella insatser i konfliktområden.

Copernicus kan även ses som en del av det europeiska bidraget till det globala initiativet GEO, Group on Earth Observations.

Ett samarbetsområde mellan Esa och EU

Vid EU:s toppmöte i Göteborg 2001 antogs en strategi för hållbar utveckling som innefattar målet att till år 2008 sätta Copernicus i drift. Några tjänsteområden är redan driftsatta såsom landmiljökarteringar och stöd till katastrofhantering. Svenska myndigheten MSB har redan aktiverat katastrofhanteringstjänsten i samband med en allvarlig översvämning i Småland år 2012. Tjänsterna för marina och atmosfärsinriktade tillämpningar är fortfarande under utveckling medan tjänsterna kring klimatförändringar och säkerhet fortfarande befinner sig i utvecklingsfasen. Copernicus har efterhand blivit en hörnpelare i rymdsamarbetet mellan EU och ESA och brukar betecknas som ett flaggskeppsprojekt tillsammans med satellitnavigeringsprojektet Galileo.Orkanen Wilma sedd från satelliten Envisat 21 oktober 2005 .
 
De första åren samlades erfarenheter in från olika användardrivna projekt. I en andra fas påbörjades framtagningen av olika informationsprodukter och tjänster, utvärdera dessa och strukturera användarkraven. Slutligen skall den infrastruktur som behövs, fram för allt satelliter och markstationer, för att samla in, analysera och presentera miljöinformation utvecklas och sättas i drift. Satellitdata ska hela tiden samverka med datainsamling i fält. Sådan data är viktiga för kvaliteten i olika modeller och produkter.EU:s miljöbyrå i Köpenhamn, EEA, har fått i uppgift att samordna sådana observationssystem mellan medlemsländerna. För alla typer av data till Copernicus gäller en fri och öppen datapolicy med enkel, snabb och krångelfri tillgång.

För att användarna av fjärranalys skall våga göra sig beroende av fjärranalys måste en kontinuerlig försörjning säkerställas av data med generösa villkor. Copernicus behöver också leva upp till kraven på god täckning, snabb och enkel tillgång till både aktuella och historiska data och en effektiv dataintegration. Data som redan finns ska också kunna användas på ett effektivare sätt. Tillgången på aktuella, jämförbara och tillförlitliga data ska säkras och vägar för att leverera information snabbt och säkert ska etableras. Vinsterna i systemet ska inte skapas genom dataförsäljning utan alla de tjänster och informationsprodukter som kommer att skapas kring Copernicus på global, regional och lokal nivå. Det har gjorts socio-ekonomiska analyser som visar att effekterna på den kunskapsintensiva industrin kan bli mycket goda.

Copernicus-satelliterna

För att tillgodose behovet av data för olika ändamål såsom havsövervakning, atmosfärskemi, landmiljö och skogsbrandsförvarning utvecklar Esa hela ”familjer” av satellitsystem med olika uppdrag. Esas medlemsländer godkände i december 2005 att byggandet av dessa satellitsystem skulle påbörjas och har därefter lagt in mer pengar i projektet i flera omgångar. Eftersom satelliterna inom Copernicus hela tiden måste ersättas med nya för att uppfylla kraven på operationella system, kommer Copernicus leda till långsiktiga industrikontrakt som är attraktiva för svensk och europeisk rymdindustri.

EU har lagt beställningar på Esa som motsvarar ungefär en tredjedel av kostnaden för rymdkomponenten. EU har avsatt 3786 miljoner euro för driften av Copernicus i sin långtidsbudget 2014 – 2020.

Den första Copernicussatelliten, Sentinel 1, sändes upp i april 2014. Den levererar radardata som är särskilt lämpligt för havsmiljöövervakning. Radarvågor kan med god säkerhet urskilja oljespill och isberg. 

Fler Copernicus-satelliter ska sändas upp under 2015. En av dem är Sentinel 2 som skall leverera optiska data som t.ex. kan användas för skogsövervakning. 

Det svenska Copernicus-arbetet är brett förankrat

Inom Copernicus betonas vikten av att fånga upp och tillgodose användarbehoven. Sverige har därför gått in för att undersöka de nationella behoven så att de kan föras fram samlat och väl underbyggt i det europeiska Copernicus-arbetet. En rad svenska myndigheter samarbetar därför runt Copernicus. I det nätverket deltar förutom Rymdstyrelsen, Myndigheten för samhällskydd och beredskap, SMHI, Försvarsmakten, Lantmäteriet, Hav- och vattenmyndigheten, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, SLU, SBC, Sjöfartsverket, Kustbevakningen  och Naturvårdsverket. Allt eftersom Copernicus utvecklas ökar kraven  på bra fungerande nationell samordning mellan dem som ska genomföra och dra nytta av programmet. En god samverkan mellan myndigheterna leder också till att Sverige kan ha en bredare representation i olika kommittéer, att satellitdata används mer effektivt och att det samhällsekonomiska utbytet av rymdverksamheten ökar.
 

Läs mer på Copernicus webbplats.
Läs mer på Esas webbplats om Copernicus.
Portal för Copernicus-data

 

Senast uppdaterad: 12 januari 2016