Internationella rymdstationen

Den internationella rymdstationen ISS

ISS - ett stort samarbetsprojekt

Den internationella rymdstationen kallas ofta ISS, International Space Station. Den är ett samarbetsprojekt mellan USA, europeiska Esa, Ryssland, Japan och Kanada. Sverige har genom sitt medlemskap i Esa en mycket liten del i projektet.

Den första delen, ryska Zarya, sändes upp med en rysk Protonraket den 20 november 1998. Övriga delar har sänts upp i 40 separata uppskjutningar med den amerikanska rymdskytteln och med ryska och europeiska bärraketer. Delarna har monterats samman i rymden till en 108 meter lång station med en massa på 419 725 kg.

Ombord på rymdstationen  testas ny teknik på ett flexibelt sätt. Men främst är rymdstationen exempel på fungerande internationellt samarbete för ett gemensamt bästa och en språngbräda för vidare utforskning och utnyttjande av rymden.

Europas bidrag

Europas främsta bidrag till rymdstationen är forskningslaboratoriet Columbus, en 6,7 meter lång cylinderformad experimentverkstad där bl.a. europeiska forskare skall utföra försök.

Klockan 20:45:30 den 7 februari 2008 startade rymdfärjan Atlantis ifrån rymdbasen Kennedy Space Center i Florida. Huvuduppgiften för rymdfärjan var att leverera och montera Columbus på ISS.
Fyra dagar senare, den 11 februari, var laboratoriet en del av den Internationella rymdstationen.

I februari 2011 skickades ESA:s ATV-2 upp till ISS. ESA:s första transportfarkost ATV:n  (Automated Transfer Vehicle)  är ett obemannad lastskepp. Det används för att skicka utrustning, experiment och förnödenheter till astronauterna på ISS.

I Europa utvecklas också en robotarm, ERA, för manipulering av utrustning på stationen.

Astronauter på rymdstationen

Sedan den november 2000 har rymdstationen alltid varit bemannad med minst två besättningsmän. Sedan maj 2009 är den internationella rymdstationen normalt bemannad med sex personer. Dessa har en volym på 820 kubikmeter att leva i och utveckla människans förmåga att klara långa rymdvistelser. Besättningen är engagerade i en mängd forskningsprojekt. Främst är det den tyngdlösa miljön på rymdstationen som utnyttjas, men även studier av strålningsprocesser, samt observationer av jorden och astronomiska fenomen spelar en viktig roll.

Mat och träning i rymden

Astronauter på ISS arbetar i en nästan tyngdlös miljö, därför behöver inte kroppen samma muskelstyrka eller lika mycket kalk i skelettet som på jorden. För att förebygga problem när astronauterna kommer tillbaka till jorden behöver de träna och äta ordentlig mat.

mat och träning i rymden

 

Svensk astronaut till ISS

Christer Fuglesang blev första svensken i rymden när han den 9 december 2006 åkte med den amerikanska rymdfärjan Discovery till ISS. Uppdraget gick i första hand ut på att föra upp och montera nya byggelement till rymdstationen.

Sin andra flygning till ISS gjorde Christer i månadsskiftet augusti/september 2009, även den gången med rymdfärjan Discovery. Under sina vistelser på ISS har Christer Fuglesang totalt utfört fem stycken rymdpromenader och därmed befunnit sig utanför rymdstationen i 31 timmar och 54 minuter.

 

Fakta om ISS 

  • Internationella rymdstationen, mars 2009 Foto:ESALigger i omloppsbana 400 kilometer ovanför jorden.
  • Är världens största samarbetsprojekt för att bedriva forskning i rymden.
  • 16 länder har hjälps åt att bygga rymdstationen, bland andra USA, Ryssland och Sverige
    genom Esa.
  • Sverige bidrar med teknologi, kunskap och kompetens via Esa, den europeiska rymdorganisationen.
  • Christer Fugelsang var förste svensken på ISS. (Och förste svensken i rymden)
  • Första delen till ISS placerades i omloppsbana 1998.
  • Stationen väger  419 725 kg och är 108 meter lång (maj 2016)
  • Stationen är normalt bemannad med 6 astronauter
  • ISS används till forskning och rymdobservationer.
  • Rymdstationen färdas i en bana runt jorden, ett varv tar 90 minuter. Det motsvarar en
    hastighet av cirka 28 000 km i timmen.

Håll koll på ISS

På Nasas webbplats kan man se hur ISS förflyttar sig över jorden.

Följ ISS 
Se ISS i södra Sverige

 

ISS affischRymdstyrelsen tog 2009 fram en affisch, en nyhetsgrafik, som på ett tydligt sätt redovisar fakta om intenationella rymdstationen, ISS, och då särskilt de svenska bidragen som finns på ISS.

Ladda ner affischen (pdf 12 984 kB)



Senast uppdaterad: 19 juni 2017