Internationella rymdstationen

ISS - ett stort samarbetsprojekt

Den internationella rymdstationen kallas ofta ISS, International Space Station. Den är ett samarbetsprojekt mellan USA, europeiska ESA, Ryssland, Japan och Kanada. Sverige har genom sitt medlemskap i ESA en mycket liten del i projektet.

Den första delen, ryska Zarya, sändes upp med en rysk Protonraket den 20 november 1998. Övriga delar sänds upp i dussintals separata uppskjutningar med den amerikanska rymdskytteln och med ryska och europeiska bärraketer. Delarna monteras samman i rymden till en 108 meter lång station med en massa på 415 ton.

Ombord på rymdstationen kommer ny teknik att kunna testas på ett flexibelt sätt. Men främst är rymdstationen exempel på fungerande internationellt samarbete för ett gemensamt bästa och en språngbräda för vidare utforskning och utnyttjande av rymden.

Europas bidrag

Europas främsta bidrag till rymdstationen är forskningslaboratoriet Columbus, en 6,7 meter lång cylinderformad experimentverkstad där bl.a. europeiska forskare skall utföra försök.

Klockan 20:45:30 den 7 februari 2008 startade rymdfärjan Atlantis ifrån rymdbasen Kennedy Space Center i Florida. Huvuduppgiften för rymdfärjan var att leverera och montera Columbus på ISS.
Fyra dagar senare, den 11 februari, var laboratoriet en del av den Internationella rymdstationen.

I Europa utvecklas också en robotarm, ERA, för manipulering av utrustning på stationen och en obemannad transportfarkost, ATV, som skall transportera förnödenheter och utrustning till stationen.

Astronauter på rymdstationen

Den internationella rymdstationen är redan nu, innan den är helt färdigställd, bemannad med ett antal astronauter. Den färdiga stationen planeras för en besättning på 6 personer. Dessa får en volym på 1200 kubikmeter att leva i och utveckla människans förmåga att klara långa rymdvistelser. Besättningen kommer att vara engagerade i en mängd forskningsprojekt. Främst är det den tyngdlösa miljön på rymdstationen som utnyttjas, men även studier av strålningsprocesser, samt observationer av jorden och astronomiska fenomen spelar en viktig roll.

Svensk astronaut till ISS

I december 2006 flög den svenske ESA-astronauten Christer Fuglesang med den amerikanska rymdfärjan Discovery till den internationella rymdstationen.

Uppdraget gick i första hand ut på att föra upp och montera nya byggelement till rymdstationen. Uppdraget innebar också att Christer genomförde tre så kallade rymdpromenader på ISS.

Fakta om ISS 

  • Internationella rymdstationen, mars 2009 Foto:ESALigger i omloppsbana 400 kilometer ovanför jorden.
  • Är världens största samarbetsprojekt för att bedriva forskning i rymden.
  • 16 länder hjälps åt att bygga rymdstationen, bland andra USA, Ryssland och Sverige
    genom ESA.
  • Sverige bidrar med teknologi, kunskap och kompetens via ESA, det europeiska
    rymdorganet.
  • Christer Fugelsang var förste svensken på ISS. (Och förste svensken i rymden)
  • Första delen till ISS placerades i omloppsbana 1998.
  • Helt färdig kommer stationen att väga 455 ton och vara 110 meter lång.
  • 6 astronauter kommer ständigt att finnas på rymdstationen när den är färdigbyggd runt
    år 2010.
  •  ISS användas till forskning och rymdobservationer.
  • Rymdstationen färdas i en bana runt jorden, ett varv tar 90 minuter. Det motsvarar en
    hastighet av cirka 28 000 km i timmen.

Håll koll på ISS

På NASA:s webbplats kan man se hur ISS förflyttar sig över jorden.

Följ ISS 
Se ISS i södra Sverige

Senast uppdaterad: 15 november 2010