Frågor om astronomi

 - Hur långt är det mellan jorden och månen?  

 -När månen är halv, vart tar resten vägen? 

 - Finns det någon formel för att räkna ut vad man väger på olika planeter? 

 - Vad är det för skillnad på en komet och en meteorit? 

 - Tar rymden slut någon gång? 

 - Hur många stjärnor finns det? 

 - Vad händer om man åker in i ett svart hål?

 - Varför är alla planeter runda?

 - Varför finns solen i mitten av alla planeter?

 - Vad är det svarta i rymden och varför är rymden svart?

 - Varför finns det ingen luft i rymden?

 - Man ser stjärnor på himlen som rör sig, är det stjärnor eller är det satelliter?

- Varför kan man aldrig se månens baksida?

-Vad finns det bakom solen?

-Varför blir man solbränd av solen? 

 - Kan man sätta likhetstecken mellan stjärna och sol? 

 - Finns det någon atmosfär på eller omkring stjärnbilden Plejaderna, är det överhuvudtaget möjligt att liv kan existera där?  

 - Ser månen likadan ut på himlen var man än befinner sig på jorden?  

-Finns det vetenskapliga belägg för att den hypotetiska planeten Nibiru/ Planeten X skulle kunna utgöra ett hot mot jorden?

- Vad är skillnaden mellan Big Bang och Steady State?

- Kan stjärn- och meteorfall störa flygtrafiken?


 

Hur långt är det mellan jorden och månen?
Det är 384 000 km från jorden till månen.
 
När månen är halv, vart tar resten vägen?
Andra halvan syns inte eftersom det är natt och kolsvart där. Normalt ser man bara den del av månen som är belyst av solen, men när månen är en smal skära kan man ibland svagt se även den mörka nattsidan, eftersom det är "fulljord" där och inte helt mörkt (en människa på den delen av månen skulle se jorden "lysa" på himlen). Prova själv att titta vid nästa nymåne och se om du kan se den mörka delen. Upp
 
Finns det någon formel för att räkna ut vad man väger på olika planeter?
Här är en länk där man kan räkna ut sin vikt runt om i solsystemet: Min vikt på olika planeterUpp

 
Vad är det för skillnad på en komet och en meteorit?
En komet är en himlakropp i rymden som innehåller mycket is. När den kommer nära solen värms isen upp och det bildas en lång svans av upphettat material som strömmar ut i rymden och som man kan se från jorden. En meteorit är en rymdsten som slagit ned på jorden. Många museer har sådana rymdstenar som folk har hittat ute i naturen. Upp

Tar rymden slut någongång?
Det vet man inte eftersom man bara kan se en del av Universum - ljuset från delar ännu längre bort har inte hunnit hit ännu. Det finns knappast någon bortre gräns för Universum (en gräns har ju två sidor - den andra sidan skulle också vara en del av Universum). Många forskare leter istället ledtrådar till frågan om Universum är oändligt stort eller om det kröker sig runt sig självt och är begränsat i storlek (mycket svårt att föreställa sig med vanligt sunt förnuft). Upp

 
Hur många stjärnor finns det?
Om man går ut en riktigt mörk och klar natt och har bra syn så kan man se över tusen stjärnor på himlen. Det är bara en liten, liten bråkdel av alla stjärnor i vår egen galax, Vintergatan, som har cirka hundra miljarder stjärnor. Vintergatan är bara en bland massor av galaxer - ingen vet hur många. Upp

 
Vad händer om man åker in i ett svart hål?
I de flesta svarta hål är tyngdkraften så stark att man krossas fullständigt (såvida man inte först dör av värmen och den starka strålningen).Upp
 
 
Varför är alla planeter runda?
De stora planeterna är runda eftersom tyngdkraften är så stark. Ett berg på jorden som vore mycket, mycket högre än Mount Everst skulle kollapsa av sin egen tyngd - granit och liknande material är inte starka nog att stå emot tyngden. Småplaneter, även kallade asteroider, är så små att deras berg kan motstå tyngdkraften. De kan därför se ut som potatisar eller ha andra oregelbundna former. Upp

 
Varför finns solen i mitten av alla planeter?
Därför att solen är mycket tyngre än planeterna. Upp
 
 
Vad är det svarta i rymden och varför är rymden svart?
Det svarta är frånvaron av ljus - när det inte finns något som lyser eller reflekterar ljus när man tittar i en viss riktning ut i rymden så ser det bara svart ut åt det hållet. Upp
 
 
Varför finns det ingen luft i rymden?
Luften har tyngd och lägger sig som ett täcke kring jorden och orkar inte långt ut i rymden. Upp
 
 
Man ser stjärnor på himlen som rör sig, är det stjärnor eller är det satelliter?
Då man ser något stjärnliknande som rör sig över himlavalvet under en eller några minuter så rör det sig i allmänhet om en satellit. De syns oftast strax efter skymningen eller strax före gryningen, då det är mörkt på jorden men satelliten är solbelyst.

När man ser något stjärnliknande som snabbt rör sig på himlen och är synligt endast en eller några sekunder så rör det sig sannolikt om en meteor, även kallat stjärnfall.
Det är då frågan om en liten, kanske sandkornstor partikel, som kommer från rymden och tränger in i jordens atmosfär med hög hastighet och förångas av den enorma uppvärmningen vid inträdet. Upp


Varför kan man aldrig se månens baksida?
Månen rör sig runt jorden på ungefär en månad i en ganska rund bana. Samtidigt vrider sig månen i just den takt som behövs för att den hela tiden skall vända samma sida mot jorden.

På samma sätt kan ju en person gå runt något intressant och hela tiden vända ansiktet mot det intressanta i centrum, varv efter varv.

Följande kan vara lite förvirrande:  Jorden snurrar kring sin axel på ungefär 24 timmar, men behöver ett helt år för att gå ett varv kring solen. Månen däremot snurrar kring sin axel på en månad, samma tid som det tar för månen att gå ett varv runt jorden. Det är just detta som krävs för att månen hela tiden skall vända samma sida mot jorden.
 
En följdfråga är ju varför månen beter sig på detta sätt. Varför snurrar månen inte lika fort kring sin axel som jorden gör, så att vi kan se alla månens sidor?

Troligen snurrade månen snabbt kring sin axel när den var ung, för över fyra miljarder år sedan. Även jorden snurrade då fortare, dygnet var troligen cirka 4 timmar från början. Månen befann sig då också mycket närmare jorden än vad den gör idag. Gravitationskrafterna mellan jorden och månen gav då upphov till mycket kraftiga tidvatten. Dessa tidvattenkrafter påverkade inte bara höjden på havet, utan hela jordklotet och hela månen deformerades ständigt av dessa enorma krafter. Till detta åtgick energi, som togs från jordens och månens rotation, vilket gjorde att de med tiden snurrade allt långsammare. Längst har denna utveckling gått för månen, som helt slutat snurra i förhållande till jorden. Om jorden får finnas kvar tillräckligt många miljarder år till så kommer jordens snurrande förmodligen också att bromsas in så att jorden kommer att vände samma sida mot månen hela tiden. I så fall kommer vissa kontinenter ständigt att se månen över horisonten, medan andra hamnar på jordens baksida och aldrig får se månen.  Eventuella innevånare på månen kommer då bara att kunna se jordens framsida. Upp
 
 
Vad finns det bakom solen?
Solen är rund som en boll och baksidan av solbollen ser nog ut ungefär som den sida vi kan se från jorden. Med speciella instrument kan vi se fläckar på solens yta. Nya fläckar dyker upp på ena sidan av solen och efter en eller två veckor försvinner de på andra sidan. Det visar att solen snurrar runt hela tiden. 

I rymden bortom solen fortsätter den lufttomma rymden. Planeterna, t.ex Venus och Mars, rör sig runt solen och ibland passerar de bakom solen och då kan man inte se dem från jorden. Upp
 

Hur många planeter finns det?
Frågan om antalet planeter har blivit komplex på senare år. Förr inkluderade man alltid Pluto bland planeterna och räknade då till nio stycken. Det gjorde många amerikanska och engelska barn glada då Pluto upptäcktes i USA och döptes till Pluto baserat på förslag från en elvaårig engelsk flicka. Men sedan började astronomer med bra teleskop hitta väldigt många fler himlakroppar i solsystemets yttre regioner som liknade Pluto. En möjlighet hade då varit att kalla alla de nya kropparna för planeter. Så gjorde man inte utan istället beslutade en internationell sammanslutning av astronomer att det fick räcka med att kalla de åtta största kropparna för planeter. Man införde istället beteckningen dvärgplanet, dit Pluto fick räknas tillsammans med en hel del av de nyupptäckta kropparna av samma storlek som Pluto. Sedan finns det också miljontals ännu mindre kroppar som går i bana kring solen. De kallas ibland för småplaneter, ibland för asteroider och Kuiperobjekt. Personligen tycker jag inte man ska haka upp sig på vad saker kallas och var godtyckliga gränser dras. Det finns  en ofantlig massa spännande himlakroppar i vårt solsystem. Jag har därför inga problem med att kalla miljontals av dem för planeter, men det officiella svaret är för tillfället åtta planeter. 

Tänk på ett grustag. Där hittar man stenar av alla möjliga storlekar. De sorteras ock resultatet klassificeras som block, sten, grus, sand och så vidare. Gruset kan indelas i grovgrus, mellangrus och fingrus. Men var gränserna mellan de olika typerna ska gå är inget givet av naturen. Upp


Varför blir man solbränd av solen?
Johan Köhler som är forskningshandläggare på Rymdstyrelsen och Christer Fuglseng, Sveriges enda astronaut, hjälptes åt att svara på frågan.
 
Johan -"Solljuset kan delas upp i olika färger. Det vet ni kanske redan, eftersom er avdelning heter Regnbågen. Regnbågen är just ett exempel på hur solljuset delas upp i olika färger. De olika färgerna är olika energirika. Det röda ljuset innehåller minst energi och det lila eller violetta ljuset innehåller mest energi av det ljus vi kan se. Utanför det violetta ljuset i regnbågen finns ännu energirikare ljus (som våra ögon inte kan se) som kallas ultraviolett. Det innehåller så mycket energi att det kan bränna huden om du solar för länge. Då blir huden röd och svider, precis som en vanlig lättare brännskada. Det är inte skönt och kan vara farligt eftersom så stora ytor kan brännas.
För att skydda mot solbränneskador försöker huden ändra färg och bli mörkare. En mörkare färg kan ta emot det ultravioletta ljuset bättre utan att huden bränns. Det finns ämnen i huden som kan ändra färg när de får ultraviolett ljus på sig. Då får du så sakteliga en mörkare ton på huden, det vi kallar solbränna, som kan skydda något mot solbränneskador. Men det är fortfarande viktigt att ta det försiktigt i solen."
 Christer - "Den ultravioletta strålningen från solen måste man vara mycket försiktig med i rymden, särskilt under rymdpromenader. Vi astronauter har då kraftiga visir på hjälmarna som till och med är täckta av tunna skikt av guld för att skärma bort den ultravioletta strålningen.
 På rymdstationen finns särskilda fönster i kvartsglas som släpper igenom ultraviolett ljus för särskilda experiment och solundersökningar. Vi varnades noga att inte titta för länge där – de astronauter som gjorde det ändå blev snabbt verkligen brända av solljuset!
 I rymden är det ultravioletta ljuset från solen faktiskt en av de svåraste påfrestningarna att överleva. Levande organismer måste oftast skyddas för att inte brännas sönder. Men det finns märkliga små djur, till exempel de som kallas björndjur, som kan klara till och med detta i en slags dvala på utsidan av rymdstationen." Upp

Kan man sätta likhetstecken mellan stjärna och sol?
Solen är en av många miljarder stjärnor i vår galax Vintergatan. Eller omvänt, om man kom tillräckligt nära en främmande stjärna så skulle man uppfatta den som en sol. Upp

 
Finns det någon atmosfär på eller omkring stjärnbilden Plejaderna, är det överhuvudtaget möjligt att liv kan existera där?
Plejaderna är en hop av stjärnor. Med blotta ögat kan man se de sju ljusstarkaste stjärnorna i hopen. Plejaderna kallas därför också sjustjärnorna. Det är mycket troligt att det finns planeter som cirklar kring en del av stjärnorna i Plejaderna. Många av dessa planeter har säkert atmosfärer med olika sammansättning. En mycket svårare fråga är om liv kan finnas på några av planeterna. Astronomer uppskattar att stjärnorna i Plejaderna bildades för 100 miljoner år sedan. Det innebär att planeterna kring dessa stjärnor också måste vara relativt unga, jämfört med jordens ålder på cirka 4 600 miljoner år. Eventuellt liv i Plejaderna har därför inte haft så lång tid på sig att bildas och utvecklas. Upp

Ser månen likadan ut på himlen var man än befinner sig på jorden?

Om man bor långt söderut på Södra halvklotet så ser man månen "upp-och-ner" jämfört med hur vi i Sverige är vana att se den. Det gäller både mönstret av mörka områden på ytan och månfaserna.

Om man istället bor nära ekvatorn så kan man ofta se månskäran liggande som en skål nära horisonten, ungefär som på Mauritaniens flagga, fast utan stjärnan. Upp

-Finns det vetenskapliga belägg för att den hypotetiska planeten Nibiru/ Planet X skulle kunna utgöra ett hot mot jorden?

Det finns inga som helst vetenskapliga belägg för att den hypotetiska planeten Nibiru / Planet X ska komma i närheten av jorden och utgöra ett hot. Det finns många teorier och en del belägg för att det kan finnas någon stor planet i planetsystemets utkanter. Om så är fallet rör sig en sådan kropp säkerligen i en avlägsen bana som aldrig tar den i närheten av jorden. Om den upptäcks så kommer den bara att vara synlig med stora teleskop och har inga möjligheter att inom överskådlig tid påverka våra liv på jorden. Det finns därför inga som helst skäl till oro för okända planeter. Tyvärr sprids en väldig massa rykten på Internet, utan riktig koppling till fakta. Upp

- Vad är skillnaden mellan Big Bang och Steady State?

Kortfattat kan sägas att Big Bang innebär att universum började från ett litet urtillstånd och sedan dess har expanderat till sin nuvarande storlek. Steady State var ett försök att förklara universums utvidgning utan att behöva postulera en början, utan man tänkte sig ett universum utan gränser i tid som ständigt utvidgas. Upp

- Kan stjärn- och meteorfall störa flygtrafiken?
De allra flesta meteorpartiklar är små och hettas upp till höga temperaturer redan på flera mils höjd i atmosfären. De förångas och försvinner därför långt innan de kommit ner på de höjder där vanliga passagerarplan flyger. Det finns därför inget skäl att varna flygtrafiken för meteorsvärmar. Upp


 

Senast uppdaterad: 24 januari 2017