Uppsatstävling: rymdforskare för en dag

Vad vill du forska om? Uppsatstävling för elever 10-18 år.

Välkommen att delta i en uppsatstävling om tre upptäckter gjorda av rymdsonden Cassini, sonden som de senaste åren gått i en bana runt planeten Saturnus. Tävlingen vill ge eleverna en chans att prova att vara rymdforskare för en dag.

För att kunna delta i tävlingen ska eleverna (10-18 år) ta reda på så mycket som möjligt om den vackra planeten Saturnus, dess fascinerande egenskaper och mystiska månar. Eleverna undersöker de tre upptäckterna och väljer sedan en av de tre Cassini-upptäckterna nedan och skriver en uppsats som motiverar valet. De som har de bästa motiveringarna i sin ålderskategori vinner tävlingen.

Uppsatsen får vara max 500 ord och ska beskriva varför eleven tycker att just den valda upptäckten kommer att ge de bästa vetenskapliga resultaten. Eleven ska också berätta om vad de själva hoppas att de ska lära sig om upptäckten.

Tävlingen är öppen för elever i alla länder som ingår i ESA (European Space Agency) och det går bra att skriva på svenska.

Senast kl 23:59 CEST den 3 april 2017 ska de svenska bidragen vara inlämnade till Perina Stjernlöf på Rymdstyrelsen, perina.stjernlof@snsb.se. De tävlande måste ange sina namn (för- och efternamn), ålder/ vilken klass de går i, skolans namn samt ange kontaktuppgifter till ämnesläraren på skolan.

Nationella vinnare kommer att utses och belönas med diplom och en ”Goodie bag” från ESA, de vinnande bidragen kommer att publiceras, på originalspråk, på ESAs hemsida. Bidragen delas in i tre ålderskategorier, 10-12 år, 13-15 år samt 16-18 år, en vinnare i varje kategori kommer att utses. Eleverna kan delta individuellt eller som ett lag (max fyra elever). Man får endast delta med ett bidrag.


 

Undersök och välj

Nedan ges en kort beskrivning av varje upptäckt:

1. Isplymer på månen Enceladus sydpol
Enceladus är Saturnus sjätte största måne (även om den endast är cirka 500 km i diameter). Även om månen med sin vita, isiga ytan reflekterar nästan 100% av det solljus som når den är Enceladus den ljusstarkaste månen i solsystemet. William Herschel upptäckte månen Enceladus år 1789, men lite var känt om den tills de två rymdfarkosterna Voyager 1 och Voyager 2 flög förbi den på 1980-talet. År 2005 kunde Cassini för första gången visa upp Enceladus sydpol. Där upptäcktes plymer av is och vattenånga som sprutade ut från sprickor på ytan – de långa sprickorna fick pga sitt utseende smeknamnet "tigerränder". En del av materialet som forsar ut ur Enceladus faller tillbaka ner till ytan och del av det sprids ut bland Saturnus ringar. Material tros komma från en gigantisk ocean under månens isiga skorpa. Ta reda på mer om isplymer här: http://solarsystem.nasa.gov/educ/Scientist-For-a-Day/2016-17/videos/target-1

 

2. Titans sjöar
Titan är Saturnus största måne, den näst största månen i solsystemet (efter Jupiters Ganymede). Den upptäcktes av Christiaan Huygens år 1655.

Titan är den enda månen i solsystemet som har moln och en tjock, planetliknande atmosfär. Det är också den enda platsen i solsystemet, som vi känner till, som har vätskor som strömmar över ytan på liknande sätt som på jorden. Eftersom Titan ligger så långt från solen är det mycket kallt på månen (omkring -179 grader Celsius). Det betyder att Titans berg består av is, och ur vulkanerna strömmar vatten som lava. Det är så kallt att ämnena etan och metan, som på jorden är i gasform, på Titan uppträder i vätskeform, vätskeflödena gröper ur kanaler och sjöar på månens yta. Vätskorna bildar moln från vilka flytande gaser ibland regnar ned som vatten gör när det regnar på jorden

Ta reda på mer om Titans sjöar här: http://solarsystem.nasa.gov/educ/Scientist-For-a-Day/2016-17/videos/target-2


 

3. Sexhörningen på Saturnus nordpol
Saturnus upptäcktes under antiken och är den näst största planeten i solsystemet. Planeten är känd för sina fantastiska ringar.

Saturnus är en gigantisk gasplanet, den består till största delen av gaserna väte och helium, och har ingen tydlig gräns mellan sin atmosfär och de djupare lagren av flytande och fasta gasformer.

Planet är en av de blåsigaste platserna i solsystemet, och vindhastigheter på svindlande 1800 kilometer i timmen har mätts upp vid ekvatorn. Ibland kan våldsamma stormar, större än hela jorden, bryta igenom molnskikten. När NASA: s rymdfarkost Voyager 2 passerade Saturnus år 1981 observerade den ett hexagonalt, sexhörnigt, band av moln kring planetens nordpol. Den hexagonala formen kommer av en jetstråle, en snabbt strömmande, smal, slingrande luftström som är tillräckligt bred att omfatta fyra jordklot. Cassini såg att de märkliga molnen omgav en stor och kraftfull orkan med centrum på Saturnus nordpol.

Ta reda på mer om hexagonen/sexhörningen på Saturnus nordpol: http://solarsystem.nasa.gov/educ/Scientist-For-a-Day/2016-17/videos/target-3

 

 

Bakgrund


Cassini-Huygens

Cassini-Huygens är ett internationellt forskningsprojekt mellan NASA, European Space Agency (ESA) och den italienska rymdorganisationen (ASI).

År 2004, efter en resa på nästan sju år, gick rymdsonden Cassini och landaren Huygens in i omloppsbana runt planeten Saturnus. I januari 2005 tog landaren Huygens mark på Titan, en av Saturnus månar. Det är den enda landning som gjorts i det yttre solsystemet och den landning som genomförts längst bort från jorden. Läs mer: http://sci.esa.int/science-e/www/object/index.cfm?fobjectid=45751

Rymdsonden Cassini är fortfarande i omloppsbana runt Saturnus, och förser forskare med stora mängder information om den gigantiska planeten och dess månar. Men Cassini närmar sig sin slutfas, dess uppdrag har förlängts i två omgångar och det sista uppdrag, ”Solstice Mission” (Solståndsuppdraget), avslutas om mindre än ett år. Det sista varvet runt Saturnus blir spektakulärt, under år 2017 kommer sonden att dra sig allt närmare planeten och dess ringar, och den 15 september 2017 kommer den att resa genom planetens atmosfär och göra en så kallad planerad kraschlandning.

Europeiska bidrag i Cassini-Huygens
Landaren Huygens har utvecklats av ESA, och många europeiska länder var inblandade i utvecklingen av de 12 instrument som finns ombord på rymdsonden Cassini. Informationen som Huygens samlat in, och den information som fortfarande kommer från Cassini, studeras av hundratals forskare över hela världen, många av dem kommer från Europa.

Senast uppdaterad: 12 december 2016