Snart ringer väckarklockan för kometjägaren

Den 20 januari klockan elva ringer väckarklockan för den europeiska kometjägaren Rosetta. Efter snart tio års färd genom rymden är det nu dags att väcka Rosetta som börjar närma sig sitt mål, kometen Churyumov-Gerasimenko. Ombord på Rosetta finns bland annat svenska instrument som ska användas för att för första gången i detalj undersöka en komet. Det europeiska rymdorganet, ESA, håller ett pressmöte den 10 december som kan följas via internet. 
 
Rosetta. Klicka för större bildAtt komma riktigt nära en komet och analysera dess utseende och innehåll har länge legat högt upp på rymdforskarnas önskelista. Förutom att öka förståelsen för kometer i allmänhet, är syftet att Rosetta även ska bidra med mer information om hur vårt solsystem en gång kom till. Kanske kan det också ta experterna närmare svar på grundläggande frågor som hur allt det vatten och de biologiska byggstenar som banade väg för livet på jorden en gång kom hit.
- Det är naturligtvis vansinnigt spännande att få titta in i ett 4,5 miljarder gammalt fornminne. Här får vi chansen att studera något som legat i en frysbox sedan vårt solsystem föddes, säger Anders Eriksson, forskare vid Institutet för rymdfysik, IRF, i Uppsala, som är en av dem som ska ta emot resultat från Rosetta.

Två av instrumenten är svenska och drivs av IRF i Kiruna och Uppsala. Tillsammans utgör de en rymdväderstation som kan mäta tryck, temperatur och vindhastighet i den gas som strömmar ut från kometens isiga kärna. 
- Tidigare rymdsonder har farit förbi kometer på bara några minuter. Rosetta ska gå närmare än någon kunnat göra tidigare och stannar där i mer än ett år. Vi kommer att få en helt ny bild av vad som pågår, med otroligt många fler detaljer, säger Anders Eriksson. 

Den 2 mars 2004 sköts den europeiska rymdsonden Rosetta upp från den europeiska raketbasen Kourou i Franska Guyana. I snart tio år har sonden färdats genom vårt solsystem i jakten på kometen Churyumov-Gerasimenko. I väntan på att kunna lägga sig i omloppsbana runt kometen har sonden legat i dvala i snart två och ett halvt år för att spara energi. Den 20 januari väcks Rosetta ur sitt sovläge
-Det blir ett spännande ögonblick. Före uppvaknandet finns det inget sätt att veta om farkosten ännu är vid liv. Även om det inte finns något skäl att betvivla att allt ska gå bra är det förstås lite nervöst, säger Anders Eriksson. 
 
ESA håller pressmöte den 10 december kl 10.00 via länk från Darmstadt, Tyskland.
 
För mer information kontakta:
Johan Marcopoulos, informationsansvarig Rymdstyrelsen.
Tel: 08-627 64 88 Mobil: 070-640 64 88
E-post: johan.marcopoulos snabela snsb.se

Anders Eriksson, forskare vid IRF i Uppsala
Tel: 0701-71 30 29 E-post: anders.eriksson snabela irf.se
Hans Nilsson, forskare vid IRF i Kiruna
Tel: 070-298 02 87 E-post: hans.nilsson snabela irf.se
 
Rymdstyrelsen är förvaltningsmyndighet för svensk rymd- och fjärranalysverksamhet,
särskilt för forskning och utveckling. Myndigheten har ansvar för all statligt finansierad nationell och internationell rymdverksamhet och är kontaktorgan för internationellt rymdsamarbete.

Institutet för rymdfysik, IRF, är ett statligt forskningsinstitut under Utbildningsdepartementet. IRF bedriver grundforskning och forskarutbildning i rymdfysik, atmosfärfysik och rymdteknik. Mätningar görs i atmosfären, jonosfären, magnetosfären och runt andra planeter med hjälp av ballonger, markbaserad utrustning (bl a radar) och satelliter. För närvarande har IRF instrument ombord på satelliter i bana runt fyra planeter: jorden, Venus, Mars och Saturnus. IRF har ett hundratal anställda och bedriver verksamhet i Kiruna (huvudkontoret), Umeå, Uppsala och Lund. www.irf.se
 

Senast uppdaterad: 9 december 2013