Utveckling av miljömålsindikatorer – övervakning av naturvårdshän syn i skogsbruket

Bakgrund och syfte

Den nationella uppföljningen av naturvårdshänsyn i skogsbruket behöver kompletteras främst
för att ge svar på i vilken utsträckning lämnad hänsyn försvinner efter ett antal år och för att få
bra data på skyddszoners bredd mot t ex vattendrag. En fördel med satellitbildstolkning är att
den är landskapstäckande och att det är ett sätt att kontinuerligt få data på regional och lokal
nivå. Satellitdata kan inte kartera enskilda träd som lämnas på hyggen men har stor potential
att kartera mönster vid avverkningen. Projektet syftade till att anpassa och utveckla
satellitkarteringsmetoder för att avgränsa potentiella objekt/ytor där hänsyn har lämnats.
Syftet var också att utveckla indikatorer som kan användas för att följa biologisk mångfald
inom miljömålsarbetet och den regionala miljöövervakningen. Skogsstyrelsen genomför redan
idag årliga karteringar av hyggen från satellitbilder. Detta arbete syftar främst till att kartera
avverkningar som inte anmälts enligt skogsvårdslagens krav. De karteringsmetoder som
utvecklas inom projektet förväntas kunna införlivas i denna operativa verksamhet. Projektet
genomfördes gemensamt av Skogsstyrelsen, tre länsstyrelser och Metria Geoanalys.

Genomförande

Testområdena för studien var förlagda till Norrbottens, Östergötlands och Skåne län.
Karteringen baserades på multitemporala SPOT-bilder från det nationella satellitdataarkivet
Saccess. Metoden bygger på klassning i flera olika steg av segmenterade satellitbilder från
olika år. En grov hyggesavgränsning tas fram och följs av en finare klassning som är baserad
på hur mycket hyggesytorna har förändrats över tiden och hur mycket vegetation som finns
kvar efter avverkning. Som bedömningsgrund ligger graden av förändring, olika spektrala
egenskaper hos satellitbildernas våglängdsband samt hur skrovliga ytorna är. En vidare
analys för att förtydliga huruvida en skyddszon mot sjöar och vattendrag har lämnats har
gjorts i avsnitt om 10 meter inom ett avstånd på 50 meter. För att utvärdera
karteringsresultatet gjorde Skogstyrelsens regionala kontor fältkontroller. Projektet utgick från
de befintliga metoder som tagits fram inom projektet ”Övervakning av skogscertifiering”
(Rymdstyrelsens dnr 196/08). Metoderna baserades på förändringsanalys, segmentering och
objektsbaserad klassning.

Resultat

Projektet har tagit fram en satellitbaserad metod att visa omfattningen av trädgrupper och
kantzoner mot vattenmiljöer som har lämnats vid slutavverkning av skog. Metoden kan också
användas för att visa hur stor del av de kvarlämnade träden som står kvar även fyra år efter
slutavverkning. Karteringsnoggrannheten för metoden ligger runt 75 procent för både
historiska och nyare hyggen. Kala ytor karterades generellt sett med högre noggrannhet än
ytor med trädgrupper. Från karteringsresultatet föreslås indikatorer för miljöövervakning och
uppföljning av ett miljökvalitetsmålen Levande skogar, Levande sjöar och vattendrag, Ingen
övergödning, och Ett rikt växt- och djurliv. Efter att metodiken kalibrerats genom ett utökat
antal fältkontroller och statistiskt stabila omräkningstal på så sätt tagits fram bedömer vi att
metoden kommer att fungera tillförlitligt i full skala. Vi föreslår att analysen genomförs
utanför Enforma antingen av Skogsstyrelsens specialister eller genom att tjänsten köps
utifrån. Vår bedömning är att detta är det mest kostnadseffektiva. Om metoden ska användas i
full skala i hela landet så föreslår vi att en tredjedel av landet analyseras varje år (ca 70
satellitscener). Efter tre år så sammanställs resultatet till ett treårsmedelvärde.


Kontaktpersoner

Länsstyrelsen i Östergötland: Tommy Ek, 013 – 19 63 43, tommy.ek@lansstyrelsen.se
Metria: Sandra Wennberg, 08 – 579 972 88, sandra.wennberg@lm.se
Skogsstyrelsen: Ulrika Siira, 018 – 27 88 22, ulrika.siira@skogsstyrelsen.se

Senast uppdaterad: 6 april 2010