Bättre öl med fjärranalys?

 

Mats Söderström & Thomas Börjesson, 2009

Korn är det spannmålsslag som odlas på störst areal i Sverige. En del av detta blir maltkorn
som t.ex används vid öltillverkning. Bra maltkorn ska hålla en viss proteinhalt, knappt 11% är
optimalt. Lantbrukaren får mer betalt om det är bra kvalitet på det som levereras, annars blir
det avdrag på priset. När man tittar ut över ett spannmålsfält kan det vara svårt att uppfatta att
grödan inte växer lika bra på alla delar av fältet. Skillnader i jordarter, gödsling vattentillgång
och tidigare odlingar påverkar växtförutsättningarna. Väderleken är också viktig vilket gör att
det finns regionala skillnader och att skörden varierar mellan åren. I det här projektet som
utförts av Lantmännen och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) tillsammans med
konsultföretaget Sweco undersöktes om man skulle kunna använda fjärranalys för att göra
prognoser för maltkornskvalitet, både inom fält och inom större områden. Både mätningar
från satellit och fjärranalysutrustning monterad på traktorer användes i arbetet.

kornfält i Västergötland

Kornfält i Västergötland med olika proteinhalter markerade. En prognoskarta visas också.
Pilen i kartan visar var fotot är taget. Foto: Knud Nissen, Lantmännen.

Hur gjorde vi?

Fjärranalyssensorer registrerar reflekterat ljus från grödan. Sensorerna använder både synligt
ljus, men också ljus med andra våglängder än ögat ser. Beroende på grödstatus reflekteras
olika mycket ljus i olika våglängdsband. Detta gör att det går att urskilja skillnader inom
fälten. För att kunna avgöra om maltkorn med olika proteinhalt reflekterar ljus på olika sätt
gick vi till väga på följande sätt: Mätningar med fjärranalys från traktor gjordes i ett antal fält
under två år, dels i Mälardalen och dels i Västra Götaland, framförallt i början av juli, innan
fälten börjat gulna. Man kör över hela fältet med traktorn och registrerar reflekterat ljus i
många våglängdsband över hela fältet. Alla mätningar lägesbestäms med GPS. Vi försökte
också få tag på satellitbilder av olika slag från ungefär samma tidpunkt. Lite senare, strax
innan skörd, samlades många grödprover in. Proteinhalten mättes i dessa prover. På detta sätt
kunde vi sammanställa hur reflekterat ljus registreras av både traktorsensorn och satelliterna
på platserna där vi tagit grödprover. Detta kan man analysera med olika typer av statistik.
Meningen är att få fram ett sätt att beräkna proteinhalten i grödan, också på platser där vi inte
tagit några grödprover, enbart med hjälp av satellitbilden eller traktormätningen.

Maltkornsprognoser

I det här projektet gick det bäst att göra prognoser med hjälp av fjärranalys från traktor.
Ungefär 80% av variationen i proteinhalt i fälten kunde räknas ut med traktormätningen. Det
gick också ganska bra med satellitdata (60% av variationen). Det är svårare med satellit
eftersom man ibland inte får bra data från rätt tidpunkt. Traktorsensorn använder också fler
våglängdsband än satelliterna. Fördelen med satellitdata är att man kan säga något om alla
maltkornsfält i hela satellitbilden. Så långt som vi kom i det här projektet så verkar det som
om det är säkrast att samla in ett antal grödprover för att kalibrera prognosen varje gång, det
vill säga så att den hamnar på rätt nivå. Om man inte får tillgång till några mätningar med
satellit eller traktor, visade det sig att det gick att göra en lite översiktlig prognos för
proteinhalten enbart med hjälp av väderdata.

Vad kan man ha det till?

Eftersom bonden får avdrag på priset om kornet inte håller rätt proteinhalt så kan det vara bra
att kunna hålla isär partier med olika proteinhalt. En del kan användas till foder i stället för att
allt blandas. För den som säljer spannmål är det en fördel att få en bild över hur mycket
maltkorn av bra kvalitet som kommer att skördas. Det gör att det är lättare att planera och att
hitta köpare i god tid.
Vi hoppas att resultaten från projektet kommer att användas i praktiken inom kort. Håll utkik
efter öl som tillverkats av satellitmalt.

 

 

Senast uppdaterad: 25 maj 2009