Mycket högupplösande satellitdata

Mycket högupplösande satellitdata för upptäckt av långsiktiga vegetationsförändringar på öppna mossar i södra och mellersta Sverige

Bakgrund och syfte

 
Naturvårdsverket och Länsstyrelserna har ansvar för att följa upp de nationella miljökvalitetsmålen, och också ansvar för att gynnsam bevarandestatus bibehållas inom de områden som ingår i Natura-2000-nätverket.

Forskning utförd av Evolutionsbiologiskt centrum, Uppsala Universitet, indikerar en pågående förändring av struktur och växtsammansättning på myrar som kan relateras till kvävedepositionen över landet. Under de senaste 50 åren har det ökande kvävenedfallet, i kombination med annan mänsklig påverkan, lett till minskad täckning av vitmossa och ökad täckning av kärlväxter på ombrotrofa myrar (myrar som får sin näring endast från nederbörden). Andra förändringar som observerats i södra och mellersta Sverige är en ökning av tall på myrarna och av gräs och halvgräs på magra vitmossdominerade kärr.

Kostnadseffektiva metoder för att upptäcka och övervaka dessa förändringar i ett regionalt perspektiv är av stort intresse för miljömåls- och Natura-2000-uppföljningen.

Projektets syfte är att utveckla en metod som utnyttjar den höga detaljeringsgraden i mycket högupplösande satellitdata tvåfalt, dels för övervakning av förändringar i fält- och trädskikt i utvalda nyckelobjekt (vitmossdominerade myrar), dels för kalibrering av Landsat TM eller SPOT-data för regional analys av samma företeelser.
 

Genomförande

 
Projektet drivs av SwedPower i samverkan med Naturvårdsverket och Länsstyrelserna i Halland och Jönköpings län. Samverkan sker också med Avdelningen för växtekologi, Evolutionsbiologiskt centrum, Uppsala Universitet. Projektet är finansierat av Rymdstyrelsen, Naturvårdsverket och Länsstyrelserna i Halland- och Jönköpings län.

Projektet bedrivs inom preliminärt fem studieområden fördelade utmed den sk kväve¬nedfallsgradienten med tre områden inom Halland och två inom Jönköpings län.

Projektet utnyttjar mycket högupplösande satellitdata från Ikonos eller QuickBird i kombination med Landsat TM eller SPOT-data. Under 2004 har metodutveckling genomförts för att länka detaljerade fältdata till mycket högupplösande satellitdata, som i sin tur används för att ”kalibrera” Landsat TM eller SPOT-data för regional analys. Ett stort antal fältbedömda ytor har analyserats i QuickBird-data över två försöksområden i Halland samt över Store Mosse nationalpark i Jönköpings län. En klassificeringsmetod, som är baserad på stegvis grånivåklippning i enskilda band och i kvoter mellan band, har utarbetats på basis av den spektrala analysen. De olika beslutsgränserna är kalibrerade mot de fältinmätta ytorna. I nuläget, särskiljs i QuickBird-data i Halland, åtta myrvegetationsklasser, där varje klass grovt kan definieras i täckningsgrader av olika vegetationskomponenter. På Store Mosse i Jönköpings län särskiljs tolv vegetationsklasser. En första test av att överföra beslutsgränserna till SPOT5-data för regional analys har också varit lovande.

Arbetet 2005 kommer att fokuseras på fortsatt fältdatainsamling för verifiering av erhållna resultat, förfining av klassificeringsmetod och bättre definition av klasserna, samt fortsatt analys av kopplingen mot SPOT-data för regional analys.

Förväntade resultat

 
Förväntade resultat 2005 är
• förfinad klassificeringsmetod
• definierade klasser som kan erhållas med QuickBird respektive SPOT-data
• verifierade resultat i nya testområden i Halland och Småland
• beskriven metod och användarrekommendationer.
  

Kontakt

 
Naturvårdsverket: Johan Abenius (Johan.Abenius(a)naturvardsverket.se)
Länsstyrelsen Hallands län: Lars-Åke Flodin (larsakeflodin(a)telia.com)
Länsstyrelsen Jönköpings län: Yvonne Liliegren (yvonne.liliegren(a)f.lst.se)
SwedPower: Laine Boresjö Bronge (laine.boresjo.bronge(a)swedpower.com)
 
 

Senast uppdaterad: 25 maj 2009