Landscape Monitoring

Landscape Monitoring by Remote Sensing for Landscape Management of Cultural Heritage

Bakgrund och syfte

Under de senaste decennierna har kulturmiljövårdens uppgift förändrats. Från att enbart ha haft ett bevarandeperspektiv skall nu kulturmiljövården både bevara och förstärka kulturhistoriska värden. En förskjutning av fokus har också skett från enskilda objekt som byggnader och fornlämningar till hela miljöer och landskap med dess sammansatta innehåll. Ett innehåll som består av t.ex. vägnät, odlingsmarker, rester av äldre hägnadssystem, bebyggelse och fornlämningar.

Länsstyrelsen i Dalarna och Stockholms universitet genomförde 2001-2003 projektet ”Tillämpning av fjärranalys i kulturmiljövården”. Där togs en metod fram som kombinerar en antikvarisk värdering med teknik för satellitbildsanalys. Metoden gör det möjligt att göra mätbara analyser av förändringar i landskapets karaktär. Den gör det också möjligt att söka ut en viss typ av miljöer, t.ex. fäbodar, och avgöra vilka kvalitéer som finns i dessa.

Syftet med detta nya projekt har varit att testa metoden ytterligare och göra den mer användarvänlig. Metodens upprepbarhet har testas liksom hur den går att använda på en regional nivå. Målet var att arbetet skulle mynna ut i en operativ metod som kan tillämpas inom kulturmiljöövervakningsverksamhet i hela landet.

Projektet "Landscape Monitoring by Remote Sensing for Landscape Management of Cultural Heritage" har under åren 2005 till 2007 drivits av Länsstyrelsen i Dalarnas län tillsammans med Stockholms universitet och Riksantikvarieämbetet. 
 

Resultat

 
De metoder vi använt i projektet utgår från den lokala kontexten (sammanhanget) i landskapet. Vi har arbetat med två olika metoder, den första, omklassning baserad på rumsligt beroende (Spatial Relational Post Classification, SRPC-metoden), används för att hitta liknande markanvändningskvalitet som på en känd plats. Genom tillämpningen och vidareutvecklingen av SRPC har vi kunnat visa hur det är möjligt att söka efter en viss typ av fäbodar i fjärranalysbilder. Genom analysen har vi sorterat fäbodarna i ett område utifrån deras aktuella status vad gäller hävd och bevarandegrad. Denna tillämpning menar vi skulle kunna användas på andra områden där en känd komposition i landskapet studeras i ett stort område.

I den andra metoden, här kallad lokal landskapmodell, förflyttas en mall över alla punkter i landskapet för att mäta överstämmelsen med en modell av landskapets lokala organisation. Resultatet återspeglar landskapets lokala komposition på en lokal rumslig skalnivå. Modellbilden använder vi sedan för att ställa landskapsdiagnoser och tolka förändringsprocesser. Genom tillämpningen av den lokala landskapsmodellen har vi kunnat precisera kvaliteter på en skalnivå som närmar sig jordbrukares perspektiv. Genom diagnoserna har vi pekat på hur landskapskvaliteter uppkomna genom jordbruk kan tolkas och läsas ur satellitbilder. Länsstyrelsen har använt projektets undersökning i Avestatrakten för arbetet med regionala landskapsstrategier, ett arbete där myndigheten ser en möjlig vidare tillämpning för metoden.
 

Kontakt

 
Kontaktpersoner i projektet är:

För Länsstyrelsen i Dalarnas län: Johanna Jansson 023-81352 johanna.jansson@w.lst.se

För Stockholms universitet: Anders Wästfelt 08-164854
anders.wastfelt@humangeo.su.se

För Riksantikvarieämbetet: Jerker Moström 08-5191 8534
jerker.mostrom@raa.se

 

Senast uppdaterad: 25 maj 2009