Nya uppföljningsmetoder

Nya uppföljningsmetoder - metod och resultat

Syfte

Syftet med projektet har varit att utveckla ett generellt verktyg som kan användas i strategisk planering och för uppföljning av sektors- och miljökvalitetsmål. Tanken har varit att använda GIS som ett analysredskap
och dra nytta av befintliga och framtida satellitdata och andra databaser som används/kommer att användas i Skogsvårdsorganisationens operativa verksamhet. 

Metod och resultat

Tanken är att verktyget skall kunna beskriva skogen inom ett bestämt område genom att visa på avståndsförhållandet mellan två valda egenskaper, t.ex. fördelningen på avstånd mellan avverkningar och nyckelbiotoper eller mellan vägar och avverkningsmogen skog.
 
Resultatet av analyserna kan presenteras i diagram- eller tabellform. Diagram enligt typen nedan kan tas fram för valfritt område. Diagrammet kan t.ex. visa att det ligger mer gammal än ung skog i och i närhet av nyckelbiotoper och att avverkningarna till största del sker långt från nyckelbiotoperna jämfört med
all stående skog i området.  
 
   
diagram

Resultat från ett testområde

 
I samarbete med länsstyrelsen i Jönköping har tre avrinningsområden med olika storlek och skogsandel valts ut som testområden. Länsstyrelsen har sedan länge följt vattenkvaliteten i dessa vattendrag. Att kunna koppla
variationer på vattenkvaliteten mot avverkningar som genomförts inom avrinningsområdet sågs som mycket intressant.

I försöket undersöktes på vilket avstånd från vattendraget som avverkningar utförts. Avverkningar inom området har jämförts mellan tre tidsperioder: 99- 01, 01-03 och 03-05.

På Gnyltån/Lillåns avrinningsområde ser man i diagrammet nedan att de avverkningar som genomförts under sexårsperioden genomförts i skogsbestånd relativt långt från bäckfåran. Om detta är av hänsyn till det
skyddsvärda vattendraget är svårt att avgöra men det är förstås mycket positivt att man vid skogsavverkningar nära vattendrag avsätter en ordentlig skyddszon.  
   
Diagram 
Figuren visar också att den gamla skogen relativt sett ligger närmare vattendraget än den yngre skogen. Detta kan man se som ett tecken på att markägarna tagit miljöhänsyn och sparat kantzoner mot vattnet. Man kan
också se det som hot mot vattendraget eftersom det framöver kommer att finnas mycket skog som riskerar slutavverkning i vattendragets absoluta närhet. 

Slutsatser

 
Generellt kan man säga att metoden är lätt att använda och användbar inom en rad frågeställningar. Resultaten av datakörningarna framställs i diagram som kan kännas ovana och kräver lite tid för att förstå. När denna mentala tröskel är övervunnen kan man dock få fram mycket intressant information ur kurvorna.

Metoden är kanske mest användbar i olika former av uppföljning av förändringar i skogen. Detta gäller inte minVid strategisk planering för avgränsade områden 
kan metoden också utgöra ett intressant och viktigt underlag vid prioriteringar och beslut.st på områden där man har tillgång till långa tidserier. 
  
 

Senast uppdaterad: 26 maj 2009