BALANS

Regional Mapping of the Baltic Sea Drainage Basin – BALANS

Bakgrund och syfte 

I Östersjöns avrinningsområde ingår 14 länder. Den totala ytan är 1,8 milj. km² och antalet innevånare är ca 85 miljoner. Stora förändringar sker inom många av dessa länder och det finns betydande risker att den ekonomiska tillväxten påverkar miljön i Östersjön och omgivande landområden. För regionen som helhet finns ett växande behov av grundläggande geografiska data som är homogena och jämförbara mellan de olika länderna.

Det övergripande syftet med BALANS-projektet har varit att skapa metoder som gör det möjligt att tillhandahålla homogena tematiska data för hela regionen på ett operationellt sätt. Produkterna måste möte de behov som finns för övervakning/planering och metoderna som används måste göra det tekniskt och ekonomiskt möjligt att kontinuerligt ta fram och uppdatera dessa produkter.

   
Östersjöns avrinningsområde

 

BALANS-databasen täcker hela Östersjöns avrinningsområde. Databasen är fritt tillgänglig via Internet, t.ex. på GRID-Arendals hemsida  
 

Projektets organisation och finansiering

 
Projektet var en del av EU:s 4:e ramprogram. Projektet har koordinerats av Metria Miljöanalys och övriga partners i projektet var: Finnish Environment Institute, GRID-Arendal, GRID-Warsawa, Novosat Oy och SMHI. EU-projektet som löpte under 2,5 år avslutades i juni 2001. Metrias del av projektets budget var ca 7,2 miljoner där EU finansierade 50% övriga delar har finansierats av Rymdstyrelsen och MRI.
Projektgenomförande
Projektet inriktades mot att ta fram produkter med hjälp av medelupplösande satellitdata eftersom det bedömdes som en teknisk och ekonomisk möjlighet att kartera detta stora område regelbundet. Projektet genomfördes i fyra faser:

• Användarkrav och tillgängliga metoder
Användarkraven definierades i första hand av de partner inom projektet som har ansvar för miljöövervakning/uppföljning (Langaas, 1999). En inledande workshop anordnades med representanter från så gott som samtliga länder inom regionen och organisationer med ett övergripande ansvar. Inom denna fas dokumenterades också tillgängliga metoder och tillgängliga datakällor (Hyyppä, 1999).

• Metodutveckling och kartering
Baserat på användarkrav, tillgängliga metoder och data så utvecklades metoder för kartering och en kartering av hela Östersjöns avrinningsområde genomfördes. Karteringen baserade sig på WiFS-data från IRS 1C/1D i huvudsak från 1999 samt tillgängliga referensdata och databaser över området (se figur 1). Noggrannhetsutvärderingen av databasen visade att den geometriska noggrannheten är mycket bra med ett medelfel (RMS) på ~70 meter (<1/2 pixel). Den totala tematiska noggrannheten varierar mellan 60% och 75% beroende på utvärderat område.

• Användarutvärdering
Den framtagna databasen användes i ett antal “demonstrationsprojekt”. Dessa projekt var i huvudsak pågående projekt där BALANS-data användes som en alternativ datakälla. Demonstrationsprojekten inkluderade beräkning av näringsläckage inom avrinningsområden, förändringsanalys för att upptäcka hyggen i värdefull skog, analys av generella förändringar i marktäckning/markanvändning och för beräkning av miljöindikatorer (t ex fragmentering). Resultatet från användarnas utvärdering var att produkten ej är användbar för nationella behov där det i regel finns bättre datakällor att tillgå. Däremot är den användbar för områden där information saknas eller det endast finns tillgång till data med sämre upplösning (1 km). Data kan även vara användbara för grova analyser över stora områden (hela regionen). För en ökad användbarhet behövs flera klasser samt en bättre indelning i jordbruksmark – betesmark – övrig öppen mark. Under denna fas genomfördes även en workshop i Stockholm där totalt 60 personer från 14 olika länder deltog. Under workshopen presenterades projekt och initiativ i området och gruppdiskussioner genomfördes kring aktuella ämnen.

• Exploateringsfas
I denna fas genomfördes en kostnads/nytto-analys och ett avtal mellan projektets partner kring projektets resultat togs fram.

Projektets resultat och leveranser


Följande resultat och leveranser från projektet är värda att nämna:

• BALANS databas: 8-9 klasser (artificiella ytor, jordbruksmark, annan öppen mark, barrskog, lövskog, vatten, myr, berg i dagen, glaciärer och permanent snö; jordbruksmark och öppen mark är sammanslaget i vissa områden). Upplösning 150 meter. Databasen är tillgänglig via Metria Miljöanalys.

• BALANS demonstrationsdatabas: 6 klasser (artificiella ytor, öppen mark, skog, vatten, berg i dagen, glaciärer och permanent snö). Data är generaliserade till 10 hektar för vatten och 25 hektar för övriga klasser. Databasen är fritt tillgänglig via Internet, t ex GRID-Arendals hemsida

• Langaas, S., 1999-06-28: Large scale environmental GIS applications in the Baltic Sea region: User requirements for land cover information derived from medium resolution satellite data (45 s.). GRID-Arendal.

• Malmberg, U., 2001-06: BALANS Land Cover and Land Use Classification Methodology (80 s.). Metria Miljöanalys.

• Hyyppä, Juha. 1999-06-17: Report on Earth Observation methods and data accessibility of medium resolution satellite data (47 s.). Novosat Oy.

• Rekolainen, Härmä, FEI; McConnachie, Ahlenius, Rouaud, Langaas, GRID-Arendal; Arheimer, SMHI; Baranowski, Andrezejewska, GRID-Warsaw) 2001-06: Technical Reports on demonstration case studies performed on the BALANS prototype database.

• Metria, 2001-08: Planning and management in the Baltic Sea region with land information from EO – BALANS – FINAL REPORT. (57 s.). Metria.

Senast uppdaterad: 28 maj 2009