Ädellövskogskartering

Ädellövskogskartering med satellitdata över östra Blekinge

Bakgrund och syfte 

 
Sydöstra SverigeÄdellövskogar är förhållandevis ovanliga i Sverige. De har särskilt skydd enligt skogsvårdslagen och ibland även från annan lagstiftning, och många rödlistade (hotade) arter finns bara i ädellövskog. Vid projektering av t.ex. vägar krävs miljökonsekvensbeskrivningar och i dessa kan kunskap om områdets ädellövskogar komma väl till pass. Vägverket arbetar för närvarande med miljökonsekvensbeskrivning i ett område i östra Blekinge för eventuell ny sträckning av väg E22 och detta valdes därför som studieområde. En kvalitetssäkrad metod för att kartera ädellövskog är även intressant för andra aktörer, t.ex. utvärdering av skogspolitiken och även från naturvårdssynpunkt samt för miljöövervakning.

Tidigare projekt har visat att ädellövskog i vissa fall kan karteras från satellitdata i kombination med vanliga kartdata, se vidare referens 2. Metoden har dock bara testats i förhållandevis små områden och ej noggrannhetsutvärderats för ett så stort område som det är fråga om i denna kartering (ca 6x8 mil). Den här använda metoden är en vidareutveckling av metoden från tidigare karteringar. Ändringarna rör främst de ädellövbiotoper som förekommer på betesmark och glesa lövskogar. Även metoden för generalisering av karteringsresultatet har utvecklats vidare.  
Karteringen täcker den del av Blekinge som täcks av den mörka rutan 
 

Projektets organisation och finansiering

 
Projektet har genomförts av Metria Miljöanalys och Vägverket har medverkat som användare. Finansieringen om 380 000 kr kom från Rymdstyrelsen. Vägverket har förutom eget arbete finansierat en utförlig utvärdering av karteringens tematiska noggrannhet med 79 000 kr. 
Projektgenomförande
Projektet har utnyttjat satellitdata från Landsat 5 (TM) 1989 och Landsat 7 (ETM+) 1999. Projektet har till stor del genomförts enligt tidigare utprovad metod (Boresjö Bronge, 2000). Viss vidareutveckling av metoden har genomförts.

De huvudsakliga ändringar som gjordes av metoden var:

• För att minimera risken att lövskogsområden skulle hamna utanför masken lades lövskog enligt Gröna kartan (terrängkartan) till innan klassningen av tidpunkt 2 (1999) genomfördes

• En klass för gles lövskog lades till

• Reglerna för sammanvägning av resultatet justerades något

• Två nya generaliseringsrutiner provades ut (en baserad på Wester & Olsson, 1997; den andra framtagen inom projektet)

Noggrannhetsutvärderingen av den färdiga databasen (karteringen) visade att den geometriska noggrannheten är bra med ett medelfel (RMS) på ~10 meter (<1/2 pixel). Den tematiska noggrannheten är då detta skrivs ej färdigutvärderad men preliminära resultat tyder på att slutna ädellövskogar karteras tillfredsställande, medan problem ser ut att finnas med att kartera ädellövhagmarkerna.

Projektets resultat och leveranser


Följande resultat och leveranser från projektet är värda att nämna:

• Färdig ädellövskogsdatabas: 6 klasser (ädellövskog, ädellövrik triviallövskog (”potentiell ädellövskog”), ädellövhagmark, potentiell ädellövhagmark, nedhuggen ädellövskog, triviallövskog). Upplösning 25 x 25 meter. Minsta karteringsenhet 25 x 25 m i den ogeneraliserade versionen, 0,5 hektar i den generaliserade versionen. Databasen är tillgänglig via Metria Miljöanalys.

• Signaturfiler för klassning av de båda scenerna samt tröskelvärden för förändringsbilden: dessa filer är användbara om en utökning av det karterade området önskas inom den yta som de båda scenerna täcker (vilket är ytterligare några mil västerut).

• Jacobson, C., 2001-12-12: Ädellövskogskartering med satellitdata över östra Blekinge, Teknisk rapport. Metria Miljöanalys.

Referenser

 
Wester & Olsson 1997: Generalisering för CORINE landtäckning. Rymdbolaget X-Publ-7.

Boresjö Bronge 2000: Ädellövskogskartering baserad på satellitdata – statusrapport maj 2000. G-Publ-8. 

Senast uppdaterad: 28 maj 2009