Nyhetsbrev nr 1

Houston 14/7/2002

Hej alla rymdintresserade!
 
Jag har nästan svårt att tänka mig att nu är det faktiskt över fem månader sedan jag fick veta att jag äntligen hade en flygning tilldelad mig. Det var i början på februari, men det blev inte officiellt förrän i slutet på månaden, ty alla inblandade parter skulle – i princip i alla fall – kunna säga sitt. Alla parter, det vill säga alla som deltar i byggandet av internationella rymdstationen ISS: NASA, Europa, Ryssland, Japan och Kanada.  Men det är först den här gångna veckan som vi börjat träna tillsammans som besättning. De föregående tre veckorna var jag faktiskt på semester, hemma i Sverige på sommarstugan i Stockholms skärgård. Det är f.ö. tveksamt om det blir någon semester nästa sommar: just nu är starten planerad till 5 juni 2003, men nyligen upptäcktes problem med rymdfärjornas motorer och det är ännu ingen som vet hur mycket förseningar det kommer att innebära framöver. Fast om jag nu har väntat i tio år hittills på att få en tur ut i rymden så spelar några månader till ingen större roll. Det är naturligtvis synd att missa den svenska sommaren, speciellt om man bor i Houston, Texas, där det i juli-augusti ofta är upp till 40 grader varmt med hög luftfuktighet.
 
Fuglesang tillsammans med övriga besättningsmedlemmarBesättningen består av befälhavaren Terry Wilcutt, piloten Billy Oefelein samt Robert ”Beamer” Curbeam och jag som uppdragsspecialister (”Mission Specialists”). Terry gör sin femte flygning, varav tredje som befälhavare och Beamer sin tredje, medan Billy O och jag är s.k. Rookies, d.v.s. förstagångsflygare. Det är vi fyra som kommer att ha hand om rymdfärjan, men vi har med oss en ny besättning till ISS, ”Expedition 8”, vid start och återvänder med ”Expedition 7”, som då varit 5-6 månader på rymdstationen.   



Från vänster, Robert ”Beamer” Curbeam, Christer Fuglesang, Billy Oefelein ochTerry Wilcutt.
© C. Fuglesang
 

Vår flygning är planerad till 11 dagar, varav vi är ihopkopplade med ISS under sju dygn. Flygningen kallas förresten STS-116, alternativt ISS-12A.1. Förkortningarna kräver lite förklaring: STS står för Space Transportation System och är NASAs officiella namn på det som oftast bara kallas rymdfärjan; STS-116 är m.a.o. den 116:e planerade flygningen för rymdfärjan. Dvs. egentligen är det fyra rymdfärjor, och vi ska flyga med ”Atlantis” (vars tekniska benämning är OV-104; OV för Orbiter Vehicle). ISS-12A.1 står för att det är en amerikansk (A) monteringsflygning till ISS, inlagd i efterhand till grundplanen mellan den 12:e (ISS-12A) och 13:e (ISS-13A) monteringsflygningen.
Uppgiften är byta ur besättningen på ISS och att montera nya byggelement 
STS-116/ISS-12A.1 har två huvuduppgifter och ett par väl så viktiga sekundära uppgifter. Först och främst så ska vi byta ut rymdstationsbesättningen, vilket förutom de tre besättningsmedlemmarna också innebär rätt mycket logistik, med individuella utrustningar, mat, kläder, o.s.v., som ska föras över mellan rymdfarkosterna. Den andra huvuduppgiften är att montera ytterligare en del till ISS, en del som kallas P5. Delen är relativt liten (ca. 4m ´4½m ´5m), men kopplar ihop delarna P4 och P6 som vardera håller två par stora solcellsvingar. Allt tillhör ISS:s stora fackverk (”truss” på engelska) som ger rymdstationen dess kanske mest karakteristiska utseende. Totalt blir fackverket drygt 100m långt och för att få upp alla delar krävs hela nio flygningar. ”P” står förresten för ”port”, som betyder babord på engelska. På rymdfarkosterna används delvis båttermer, som förut, akterut, styrbord och babord. För upp och ned används ofta termerna zenit och nadir. 
 
 
Christer Fuglesang framför byggelementet P5 som ska monteras på ISS.  Christer Fuglesang framför byggelementet P5 som ska monteras på ISS. 
© C. Fuglesang

Det som blir mest intressant med monteringen av P5 är att det sker delvis manuellt, medan de flesta andra delar kopplas ihop automatiskt. Beamer och jag kommer att befinna oss längst ut på fackverket, på änden av P4, medan ISS:s robotarm för den två ton tunga pjäsen i läge. Vi styr den på plats och skruvar sedan fast den i P4. P6 finns faktiskt redan på rymdstationen, men sitter på ett temporärt ställe. Några månader efter vår flygning kommer den att flyttas till sin ”rätta” plats.

Andra viktiga uppgifter är att vi ska koppla om rymdstationens elektriska system och värmeregleringssystem samt föra över ett antal reservdelar från rymdfärjans lastutrymme till en plattform utanpå rymdstationen. Det mesta av det arbetet kommer att ske utanför rymdfarkosterna under fyra rymdpromenader. Beamer och jag gör tre av dessa, medan Mike Foale och Bill MacArthur tillhörande ”Expedition 8” gör en (den andra ). Ofta kommer vi samtidigt att ha hjälp utav rymdstationens och rymdfärjans robotarmar.
Inledande träning
Men det är som sagt ungefär ett år, eller så, till det är dags, och tur är väl det för det är mycket som ska förberedas, läras och tränas in inför flygningen. Även om jag under mina snart sex år här på Johnson Space Center har lärt mig en hel del om både ISS och rymdfärjan och genomgått avancerade träningsprogram för såväl rymdpromenader som inflygning och angöring av rymdfärjan till ISS och annat också, så är det så mycket speciellt som ska läras till varje flygning att tiden verkligen behövs. Flygningen blir givetvis höjdpunkten, i flera bemärkelser!, men även träningen fram till dess kommer att bli mycket intressant och kul.

Vad jag hoppas kunna göra, är att skriva lite om träningen allteftersom den fortskrider och skicka den till Rymdstyrelsen i Sverige som lägger ut den på deras webbsidor tillsammans med lite bilder, för den som är intresserad att titta på. Det här är m.a.o. en inledande rapport med lite bakgrund.

Under månaderna från det jag blev utsedd och fram till min semester, så gjorde jag en del träning inriktad mot flygningen. Det var repetitioner av flera av rymdfärjans olika system: motorerna, elektriska, hydrauliska, livsuppehållande systemet men framförallt kommunikationssystemet som jag är huvudansvarig för. Befälhavaren Terry har delat upp olika ansvarsområden för oss och jag har visserligen minst vad det gäller rymdfärjans system, men desto mer annat. Jag är bl.a. huvudansvarig för det mesta av logistiken, d.v.s. var allting är packat och för de tämligen stora ”ommöbleringar” som måste göras efter vi gått in i bana respektive för landningen. Vidare så ska jag ha hand om laptop-datorerna vi har med oss och dess lokala nätverk och jag ska också se till Spacehab. Spacehab är en av våra nyttolaster och är kopplad till rymdfärjans kabin via luftslussen. När den flyger i rymdfärjans lastrum så används den oftast för att kunna utföra diverse experiment, fast i vårt fall så fungerar den främst som stuvutrymme. I Spacehab har vi med oss bl.a. mat och kläder till rymdstationen. 
 
Fotografering är viktigt under alla flygningar.

Fotografering är viktigt under alla flygningar.
© C. Fuglesang

Ytterligare ett av mina ansvarsområden är foto och TV tillsammans med Billy O. Vi två började också med fototräningen redan i maj. Fotografering och dokumentering är viktigt under alla flygningar. Vi har med oss tre olika kameror: Nikon-F5, en elektronisk kamera och Hasselblad. Jag misstänker att Hasselbladkameran är världens mest kända svenska sak i rymden! Både ryssar och amerikaner har använt den i rymden sedan långt tillbaka. Till varje kamera har vi ett flertal linser, varav den längsta är 400 mm. Vi har lektioner i hur varje kamera används, olika fototekniska tips och praktiska lektioner i att fotografera. Vi uppmuntras att låna hem kameror och fotografera så mycket som möjligt – NASA bjuder på både film och framkallning!

Veckan som gått har vi haft ett flertal möten där olika tränings- och planeringsgrupper presenterat sig och berättat om träningsplanen i stora drag. De två mest omfattande träningsmomenten är rymdpromenadsträningen och rymdfärjesimuleringar. Det mest spektakulära med rymdpromenadsträningen är i bassängen med rymdpromenadsdräkt. Det dröjer dock till i september innan vi börjar med det, men redan den här veckan hade jag två lektioner om rymddräktens funktion och vi var hela besättningen i luftslussmodellen för en allmän genomgång. Rymdfärjesimuleringarna handlar mest om start, landning och angöring till ISS. Då jag inte kommer att sitta på flygdäcket (cockpiten) under landningen – jag sitter på nedre däck och hjälper den återvändande rymdstationsbesättningen – så kommer jag dock inte att delta i alla landningssimuleringar.

Vänliga hälsningar
Christer Fuglesang
 

Senast uppdaterad: 1 juni 2009