Nyhetsbrev nr 40

Houston, 17/8, 2005

Hej rymdvänner!

Så kom då äntligen rymdfärjan Discovery iväg varpå en mycket intressant och lyckad flygning följde. Jag misstänker att detta var den mest betittade rymdfärden sedan de första månfärderna! I många massmedier presenterades flygningen som en mycket dramatisk och emellanåt osäker resa. Fast så upplevde inte jag det på plats i Johnson Space Center, där det berömda kontrollcentret ligger. Det mesta gick helt enligt planerna och att de fick en dag extra dockad vid rymdstationen är inget ovanligt. Det hoppas jag att vi också får, om syret till bränslecellerna som ger oss elektriciteten räcker. Att rymdfärjan får stanna uppe en och ibland två dagar extra för att invänta bättre väder inför landning är heller inget ovanligt.

Poolträning: Beamer (t.h.) och Fuglesang "klär julgranen" (se föregående webbrev) i rymdfärjans lastutrymme.

Poolträning: Beamer (t.h.) och Fuglesang "klär julgranen" (se föregående webbrev) i rymdfärjans lastutrymme.
© NASA

Ett viktigt problem som blev väldigt tydligt är att bearbetningen av den stora externa tankens värmeisolering inte var tillräckligt bra gjord. En stor bit isolerskum föll av under uppfärden men som tur var träffades inte rymdfärjan. En oerhört stor mängd data och fina bilder togs under uppfärden liksom av rymdstationens besättning strax före dockningen. Tack vare dessa fick markkontrollen en väldigt bra uppfattning av Discoverys tillstånd och eventuella skador. Faktum var att Discoverys känsliga undersida med runt 24000 värmeisolerande plattor i stort sett var helt oskadd och de små fläckar som fanns var helt ofarliga. Men man såg också att på två ställen hade en slags tunna lappar som är instuckna mellan plattorna för att skydda dem mot vibrationer under uppfärden lossnat och stack ut ett par cm. Risken fanns att dessa skulle störa luftflödet så att vissa delar av färjan längre akterut skulle kunna bli överhettade. Då man inte kunde visa vare sig analytiskt eller med experiment i vindtunnlar (det rör sig om vindhastigheter på flera km/s!) att det vore helt ofarligt, beslöt man att det var bättre att ta bort lapparna.

Utrymningsövning

Utrymningsövning: Om det av någon anledning inte går att utrymma färjan via luckan på babordssidan så kan man spränga bort ett av takfönstren och fira sig ner längs sidan med linor som redan finns förberedda ombord.
© C. Fuglesang

Rymdpromenadsfolk arbetade snabbt fram procedurer och testade i poolen hur det skulle gå till. Man fann att det var tämligen enkelt (även om det kanske inte lät så i alla nyheter). Å andra sidan kunde man på ett par dagar, med vindtunnelexperiment, visa att risken var obefintlig för att den duk som delvis lossnat strax under ett fönster på Discovery skulle orsaka någon farlig skada. Trots att man hade situationen under full kontroll var det väldigt många som glada, lättade – och en hel del trötta –applåderade då STS-114 Discovery landade på Edwards AFB i Kalifornien för en vecka sedan.Problemet var som sagt inte att få ner Discovery helskinnad, utan att nu måste vi förstå varför det på nytt föll av en stor och några mindre bitar isolerskum. Två oberoende expertteam jobbar hårt med detta ända sedan startdagen den 27/7, då det upptäcktes. Själv såg jag bilderna av biten som föll av några timmar efter starten och min omedelbara reaktion var att ”nu får vi nog nya förseningar på gissningsvis 3-6 månader”. Ett par veckor senare tycks vi ännu inte ha förstått grundproblemet och allt lutar åt att den externa tankens isolering måste förbättras ytterligare på något mer grundläggande sätt.

Joanie och jag förbereder öppnandet av rymdfärjans lastluckor

Joanie och jag förbereder öppnandet av rymdfärjans lastluckor. Detta måste göras ganska snart efter vi kommit in i bana, ty på  luckornas insidor sitter radiatorer som måste kunna stråla ut värmen som alstras ombord. Annars överhettas färjan efter ett tag. Det här är en de få direkta rymdfärjeoperationer jag är ansvarig för.© NASA

 


Det är nästan officiellt att nästa flygning (STS-121) planeras för ett startfönster som öppnas 3-4 mars 2006, följt av STS-115 i maj och vår flygning tidigast i juli. STS-121 använder Discovery, följt av Atlantis för STS-115. Det tar ungefär fyra månader från landning till dess att samma rymdfärja kan starta igen. Därför kan STS-116 med Discovery tidigast starta i mitten av juli, förutsatt att STS-121 kommer iväg i början av mars. Endevour, den tredje rymdfärjan är på ombyggnad och genomgång, den beräknas vara klar för flygning i september 2006. Det är inte omöjligt att vi till slut hamnar på den.

Under tiden har vi, besättningen på STS-116, haft heltidsträning sedan det korta ”sommarlovet” tog slut för en månad sedan. Fem heldagsövningar med rymdpromenadsträning i poolen, de relativt spektakulära utrymningsövningarna då vi klär upp oss i de orange rymddräkterna och bl.a. tränar på att fira oss ner med rep från rymdfärjans tak och landa med fallskärm i vatten (d.v.s. poolen).

En lektion i rymdstationsmodellen

 

En lektion i rymdstationsmodellen. Här i "Destiny" eller US LAB fick vi lära oss att rätt koppla in elektriska saker. © C.Fuglesang

 

Vi har också haft: två sessioner i Virtual Reality-labbet varav den ena var för att träna SAFER. Vidare har det varit undervisning i dockningssystemet, SpaceHab, fotografering. Vidare har det varit lektioner i hur man hanterar rymdfärjans vatten samt rymdstationens radiosystem. Vi har också hunnit med en angörings- och dockningssimulering samt en övning i hur man förbereder en rymdpromenad från rymdfärjan. Alla våra planerade rymdpromenader är från rymdstationens luftsluss, men om något går galet så kanske vi måste gå ut från rymdfärjan. Slutligen så fys-tränar jag; två-tre gånger i veckan kör jag vikter i gymmet, en eller två gånger springer eller träningscyklar jag och så brukar jag spela fotboll på söndagar. I lördags åkte jag vattenskidor och provade på wakeboard för första gången. Vi var ute med piloten Billy Os båt hela dagen. Aj-aj, vilken träningsvärk jag fick i underarmarna, det kändes t.o.m. idag (onsdag) när vi hade rymdpromenadsträning!

Hälsningar,

Christer Fuglesang

Senast uppdaterad: 22 juni 2009