Biografi över Christer Fuglesang

Från Stockholm till HoustonChrister Fuglesang

Christer Fuglesang föddes i Stockholm 1957. Han studerade Teknisk fysik vid Kungl. Tekniska Högskolan.

År 1987 disputerade han i experimentell partikelfysik vid Stockholms universitet och han blev docent 1991. Fuglesang antogs till ESA:s astronaututbildning år 1992. Han blev den förste europeiske astronauten med både rysk och amerikansk utbildning.

Under åren 1993 till 1996 tränade Fuglesang vid den ryska Stjärnstaden och har certifikat att föra befäl i den ryska rymdfarkosten Soyuz. Han var också backup för ett sexmånaders uppdrag, Euromir 95, på rymdstationen Mir. 
År 1996 överfördes Christer Fuglesang av ESA till NASA:s Johnson Space Center Astronaut Office i Houston. Han avslutade sin formella astronaututbildning vid NASA i april 1998 med kompetens som NASA Mission Specialist för den amerikanska rymdfärjan.

Fuglesang har därefter varit stationerad av ESA vid NASA:s Astronaut Office i Houston.

Rymden närvarande i forskningen


Rymden har länge funnits med på ett eller annat sätt i Christer Fuglesangs yrkesliv. Men även om han i sin karriär forskat inom området är det i sitt astronautyrke som Christer kommer att få uppleva rymden på riktigt.

Christer Fuglesangs yrke har tagit honom runt om i världen. Innan han flyttade till USA och Houston 1996 hade han bott tre år i  vardera Ryssland och Frankrike. Under åren i Frankrike arbetade han vid den internationella forskningsorganisationen Cern, som ligger mitt på gränsen mellan Schweiz och Frankrike. Christer hade redan under tiden som doktorand börjat samarbeta vid Cern.

I dagsläget är Christer inkopplad i projektet Desire som står för Dose estimation by simulation of the ISS radiation environment. Projektet är ett doktorandprojekt och finansieras av ESA och Rymdstyrelsen i Sverige. Christer är koordinator och bidrar med kontakter till Nasa.

Ljusblixtar


Ett annat projekt som Christer har arbetat med är SilEye. Bakgrunden till projektet är att astronauter i rymden upplever så kallade ljusblixtar när de blundar.
Syftet med SilEye var att ta reda på vad som orsakar dessa blixtar.Sedan länge har det varit känt att partiklar från rymdstrålningen ger upphov till ljusblixtarna, men frågan är vilken typ av partiklar och vad som händer i själva ögat. SilEye-detektorer kan mäta en del av den strålning som finns på rymdstationer, data som i sin tur bland annat kan användas till att testa resultaten från Desire-projektet.Ljusblixtarna i fråga förekommer i olika intervall, vanligtvis en blixt var femte eller var tionde minut. Men detta varierar också mellan olika personer.Christer provar ALTEA-hjälmen

– Det händer att någon ser flera ljusblixtar i minuten. Men ljusblixtarna är i sig själva ofarliga, men strålning kan naturligtvis vara skadligt. Man vet dock inte om detta ger några allvarligare konsekvenser.

Även om Christer numera är astronaut i första hand har han inga planer på att släppa banden till forskningen.

– Det finns lite tid över till forskning. Det är mest för min egen skull. Det är bra att hålla igång kunskaperna. Sedan är det kul att hålla kontakten med gamla kollegor och en sak som jag saknar från forskningen är det kreativa tänkandet. Astronauter gör vad de blir tillsagda att göra, avslutar Christer med ett skratt.

Förste svenskChrister Fuglesang utanför ISS under rymdpromenad 2.  Foto: NASA

Den 9 december 2006 blev Christer den första svensken i rymden när han åkte med den amerikanska rymdfärjan Discovery till den internationella rymdstationen, ISS. 


 

Fuglesang mot uppdrag i Europa

2010 tillträdde Christer Fuglesang en tjänst som chef för enheten för forskning och  tillämpning inom ESA:s avdelning för bemannad rymdfart på det Europeiska rymdteknikcentret, ESTEC i Nederländerna. Där hade Christer en nyckelroll i att definiera och prioritera europeiska forskningsprojekt inom ramen för bemannad rymdfart t.ex. experiment ombord på rymdstationen ISS.

Fuglesang tillbaka i Sverige

I april 2013 började Christer sin nya anställning på KTH och Rymdstyrelsen. På KTH (där han arbetar 80%)  jobbar han med mastersprogrammet "Aerospace Engineering", bedriver egen forskning samt arbetar med marknadsföring av rymdforskning och teknik. På Rymdstyrelsen (där han arbetar 20%) har han en viktig roll i arbetet med att på olika sätt främja intresset för naturvetenskap och rymdverksamhet.

 

Senast uppdaterad: 18 april 2013